Och på Gotland har kyrkokören fått förstärkning

Edamame är ju godaste bönan...

... men vad ska man göra med alla överblivna skidor?

Barmark

En av de bästa dagarna på året, är den då man får plocka fram cykeln och ta vårens första cykeltur. Här uppe på Sweet's Mountain inföll den dagen i söndags.

 För Ofelia var det lite extra speciellt eftersom hon invigde springcykeln som hon fick i treårspresent av sin farmor och farfar.

Osvald premiärcyklade han med. På cykeln som fick en make over förra sommaren om ni minns?

Tjuvlyssnat ur livet

Peter: "Det är så konstigt med sömnen som plötsligt väller in över en. Ena sekunden ligger jag här och tänker på oss. Nästa är jag en indisk grönsak i en wokpanna."

Jag: "... Va?"

Peter: "Ja helt plötsligt kände jag hur jag föstes runt av ett par ätpinnar."

Fem bra grejer

En bra sak är att snart är det maj och då ska jag resa till det heliga landet och hänga lite med de här underbara människorna. Johanna, Jonatan och barnen.

En annan bra sak är att just nu är de hemma i Sverige.

En tredje bra grej är att Martin (till höger på bilden), Sara och barnens kusin Egil bor bara ett stenkast från oss. De har dessutom en bakgård som är perfekt att hänga på. Och det gjorde både vi och familjen J i lördags.

Barnen vårstädade. För en fjärde bra grej är ju som sagt att vintern äntligen är över. (Ursäkta detta tjat om våren, men efter att ha blivit så brutalt behandlad av årstiderna har jag svårt att släppa det).

En femte väldigt bra grej är att min syster bor granne med Egil, Martin och Sara. Så hon kom över hon med. Tyvärr fastnade hon inte på bild, men jag tror att det är henne Osvald tittar på, i den här.

Så kom den då till slut. Våren.

Vi har känt oss så himla lurade. Hela vintern gick alla och sa att snart kommer våren och då är det slut på overaller. Och sedan blev det april och vi hängde bort overallen och upptäckte att det var precis lika jobbigt om inte jobbigare att klä på barnen skaljackor och skalbrallor eftersom det ändå har varit så kallt att de behövt sjutton lager under.

Men nu. Nu minns vi. Det är ju så här det ska vara. Sticka ner fötterna i ett par springskor. På med tröja och mössa och sedan är det klart. Ingen fleecejacka, inga superkrångliga vantar, inga ullunderställ.

 Tack våren.

 Nu får du jättegärna fortsätta så här.

 Med kvällar som bara blir längre och ljusare.

Och visst är det så att sen vår ger sen höst? Ja. Det säger vi.

För de påskkärringar som inte kom i väg till blåkulla fortsätter vardagen som förut

Ibland vill man inte se samma film helt enkelt

Ett 20-tal bilder

I lördags bjöd vi hem några vänner på drinkar med 20-talstema.

Vi piffade hemmet i 20-talsstil och gjorde små skyltar (äntligen fick jag lite användning för min formgivarutbildning).

På ytterdörren satte vi upp ett tidstypiskt Gertrud Stein-citat. Vi pyntar alltid ytterdörren på våra kalas. Den är trots allt den gästerna ser först och sätter liksom stämningen.

Sedan gjorde vi tusen och åter tusen snittar. Som små parmesanbröd, krustader med blåmögelost och lemoncurd, snittar med parmesankräm och färska fikon...

 ... och olika sorters hemgjord tryffel.

Att dekorera i 20-talsstil behöver inte vara så komplicerat. Man kan till exempel klistra in en utklippt bild på en tjusig 20-talsdonna i en art decoram.

 Sedan svirade vi om.

Det här var visst innan jag kompletterade pannbandet med en lite... ja lite mer övertygande fjäder än den där lite tufsiga som sitter där på den här bilden.

 Peter hade tangorabatt kvällen till ära. Sjukt stilig.

 Sedan kom den här supertjusiga flappern.

Vi gjorde några sista snittar och provsmakade varsin kir royale.

Anna målade naglarna.

Och så värmde vi upp med lite charleston.

Sedan var vi redo!

 Då började resten av de 20-talsklädda gästerna trilla in.

Så himla flotta.

De här damerna sjöng ja må hon leva i stämmor ute i trapphuset. Ingen har sjungit så fint för mig förut. Det är en bra grej med att ha sångerskor i vänkretsen.

Andra hade rest hela vägen från Uppsala.

Vi drack cocktails förstås. Sidecar och White Lady med körsbär i. Men man kan ju inte bara dricka starksprit, så snart började vi leva efter devisen "varannan bubbel".

Och så åt vi snittar.

 Det pratades om intressanta saker...

 ... och hysteriskt roliga!

Har man 20-talsfest måste man förstås ha ett 20-talsquiz.

Med väldigt kluriga frågor som ni ser. (Den här bilden har fotograf Ola Jacobsen tagit förresten).

Sedan drack vi fler cocktails.

Här kom ytterligare tre helt underbara bilder av Ola Jacobsen.

 Och sedan...

 ....plötsligt...

... var klockan tre och de sista glasen urdruckna. Så himla fin kväll. Alltså, tänk om livet alltid var en 20-talsfest!