En DIY för alla små och stora hajwannabes

Funderar du ibland på hur det skulle vara att vara haj för en stund? Då är det här inlägget för dig.

Så här gör du: Ta en kartong som är lagom stor för att du ska kunna ha den på huvudet och börja med att måla den i lämplig hajfärg. Vi tänkte oss en grå haj, men vi hittade inte den svarta färgen, så den fick bli ljusblå. När du har målat klart måste färgen torka ett tag.

Är du fyra eller två och ett halvt år och får ganska mycket färg på dig när du målar? Då kan du passa på att ta ett bad nu.

När färgen torkat kan du måla dit ögon och klippa ut en lämplig hajmun. Enklast är det egentligen att be någon vuxen skära ut munnen med kniv.

Sedan är det äntligen dags för hajtänder. Klipp hela tandremsor på en gång så går det lätt att klistra fast dem på insidan av hajmunnen sedan.

Självklart får man inte glömma fenan. Vi lade ihop två papper och klippte ut en lämplig fenform. Sedan klistrade vi ihop dem och satte fast fenan som på bilden.

Nu är det bara att simma i väg. Lycka till!

Det är det där med tiden som inte riktigt räcker till

Jag vill så mycket. Redigera en massa bilder och göra långa roliga och intressanta blogginlägg. Läsa åtminstone några av romanerna i våra olästa boktravar, göra knäövningar så att jag ska kunna börja springa igen, gå och klippa mig, åka till Palestina, ringa alla kompisar och fråga hur de mår och berätta en rolig nyhet, skriva ett argt inlägg om rasismen som sprider sig över Europa, göra klart fotoboken från förra året, gå och se utställningen på Färgfabriken, börja kolla efter en större bostad och köpa nya gympaskor åt Osvald så att han slipper gå runt i låneskorna från dagis. Eller ja, i alla fall laga toaletten så att man kan spola utan att behöva montera isär den varje gång.

Men jag hinner inte. Jag hinner ingenting. Om det är en jobbig sak jag inte förstod om föräldraskapet och småbarnstiden innan jag fick barn så är det detta: hur ofantligt lite tid man har till något som inte har med barnen att göra. Hur trött man är när barnen äntligen kommit i säng och klockan är halv tio och man äntligen har några minuter över för sig själv och ska göra allt det där man tänker att man vill göra. Att man jämt och ständigt måste prioritera och att man vissa dagar måste låsa in sig på toaletten för att över huvud taget ha tid att skriva ett sms till punkt.

Just nu är det lite extra mycket. Så ja... det var därför jag inte hann blogga i går trots att målet var att blogga varje dag i maj. Men oroa er inte. Jag har inte gett upp. Tvärtom tycker jag att det är roligare än någonsin att blogga nu när jag gör det lite oftare. Tror faktiskt att jag ska försöka fortsätta med det.

Ps 1. Den fina bilden på mig och klockan har Peter tagit.

Ps 2. Nu är egentiden slut för i kväll. Vi hörs i morgon!

En mycket speciell dag

Det här var dagen då mina barn väckte mig genom att rusa in med ballonger för att fira mors dag och Feministiskt Initiativ kom in i EU-parlamentet. Men det hände något annat fint också. Något som gjorde det här till en väldigt speciell dag – och mig himla glad.

Hej sommaren. Jag tycker så himla mycket om dig.

Barn behöver inte en massa saker för att ha roligt #2

Det räcker med en sax och en strandkant att frisera.

Det händer att jag gör reportage om hur det är att jobba som exempelvis bilmekaniker

Lite då och då jobbar jag på uppdrag av Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen. Oftast intervjuar och fotograferar jag en person som har ett intressant yrke och det är väldigt roligt att få lite inblick i hur andra har det på jobbet. Lite som att praoa faktiskt. I vintras gjorde jag som ni kanske minns ett reportage om hur det är att jobba som biståndsarbetare i Malawi. Den här gången behövde jag inte åka lika långt – eftersom Sofia Drakberg arbetar som bilmekaniker i Solna. Om du vill se hur reportaget blev kan du göra det här.

I dag är ingen vanlig dag

Nej, i dag är ingen vanlig dag, för i dag är det Peters födelsedag. Tyvärr är han i Norge hela veckan så vi får fira honom på distans, med lite extra mycket ballonger här på bloggen.

Barn behöver inte en massa saker för att ha roligt #1

Det räcker med en gammal plåtburk.

Jag

Det är inte så ofta som jag är med på bild här på bloggen. Jag står ju sällan framför kameran eftersom det nästan alltid är jag som fotograferar. Men här kommer två bilder som fotografen Cecilia Svensson som driver Studio Lullaby tog på mig i går. Vi har nämligen gått en kurs i porträttfoto med Knut Koivisto hela helgen och fick öva lite på att plåta varandra. Helt fantastisk kurs förövrigt. Lärde mig massor.

Tjuvlyssnat ur livet

Scen: Barnen sitter i soffan och ser på Mumin.

Ofelia: Jag är rädd.

Osvald: Var inte det - jag är ju här.

Ofelia: Men jag är inte rädd för dig, jag är rädd för Mumin.

Ett fredagstips

Glad fredag alla finingar! Har ni sett litteraturprogrammet Babels schlagertävling? Den har visst pågått hela våren, men jag upptäckte den först härom dagen. Det är tio författare som har fått i uppdrag att skriva en egen låttext till en nykomponerad melodi av Benny Andersson. Varje låt presenteras i ett varsitt sju minuter långt avsnitt där författaren får berätta lite om skrivprocessen. Och så får man höra när Helen Sjöholm provsjunger låten.

Jag har inte sett en riktig melodifestival sedan Sundsvall brann, men det här är något helt annat – och så himla fint. Här kan ni se alla avsnitt och rösta på er favorit.

En DIY för alla små och stora barn som har tröttnat på att ta pyttesmå selfies med mobilen och hellre vill ha en i skala 1:1

Så här gör du: Rulla ut ett papper som är minst lika långt som du är. Pappersrullar finns till exempel på Ikea för 69 kronor och räcker till säkert hundra selfies. Lägg dig på pappret och be någon rita med en penna längs dina konturer.

Sedan är det bara att börja måla dit kläder, ansikte och hår. Det går så klart att färglägga med tuschpennor också (det gjorde vi första gången), men du ska veta att det tar sin lilla tid. För otåliga barn är det bättre med vattenfärger.

Det är svårt att blanda till rätt nyans med vattenfärger, men det måste ju inte vara på pricken likt. Dessutom är det ju så att ett filter i instagram också förvränger färgerna, så det är bara som det ska när man gör selfies.

 Tadaa!

Är det så att du bara är två och ett halvt år och har ett komplicerat tryck på tröjan? Då kan du be någon äldre att hjälpa till med detaljerna.

Så är det bara att du smetar ut eller målar över dem sedan. Det viktiga är ju ändå att det blir som just du vill ha det. En bra selfie ska trots allt fånga dig så som du helst av allt vill se ut.

Hur det än blir så blir det garanterat finfina porträtt att ha uppe på väggen eller hoprullade i garderoben. Gör en ny lite då och då under de kommande åren så kan du jämföra dem sedan och se hur du har vuxit och utvecklats som konstnär. Lycka till!