Under midsommarhelgen fick vi besök av Hanna och Ulf.
De hade med sig världens finaste present till mig - den här solhatten som jag har gått runt i hela semestern. Jag har nämligen bestämt mig för att aldrig mer bränna mig i solen. Och det var ingen konst att hålla sig i skuggan med den här underbart bredbrättade hatten (som också fungerar som regnskydd och strandparasoll). Tyvärr glömde jag att ha på mig hatten sista morgonen, och då lyckade jag naturligtvis bränna mig i alla fall. Solen är förrädisk när det blåser kallt...
På midsommarafton var vädret sådär... men vi kunde i alla fall äta lunch utomhus innan det började regna. Som ni ser har vi pyntat med salviablommor. Det är så fint med ätligt blomster.
På midsommardagen åkte vi till pensionat holmhällar för att äta lunch och plötsligt sprack himlen upp och släppte fram solen. Så vi tog en promenad längs havet.
Peter såg ut att komma direkt ur en reklamfilm för Gotland med raukarna i bakgrunden.
Eftersom det regnade när vi gav oss ut hade jag glömt hatten hemma. Men handen funkar också!
Det här kanske inte ser ut att vara så mycket mer än småsten. Men det är även Osvalds favoritsnacks.
Jämt och ständigt får man gräva ut grus ur hans lilla mun.
Ofelia gillar också att leka med stenar.
Ulf också tydligen. De plockade händerna fulla och gick ut på bryggan för att kasta dem i vattnet.
Snart hade de fått sällskap av Peter och Osvald.
Och så var det med den fina midsommarn.
