Pysslar runt lite efter badet bara, del 2

 Kommer ni ihåg det där gamla inlägget om Ofelia som pysslade runt lite i morgonrock efter badet? Det har gått två år sedan dess och det var länge sedan hon växte i en ny morgonrock och Osvald fick ärva den gamla. Nu är de två som pysslar runt. Och aldrig är de stilla. Suddiga, suddiga blir de när jag försöker fånga dem på bild.

De gömmer sig med busminer under köksbordet.

Stänger in sig i badrummet.

Och häller vatten på badrumsmattan.

 Den lille är lite lättare att fånga.

Han är fortfarande inte lika snabb som sin storasyster.

 Men sätter man på en film stannar även hon upp.

Och blir stående länge.

Säg det med ett gap

"Osvald..."

"Mmm?"

"Kan du se arg ut?"

"Oj! Kan du se glad ut också?"

 

"Jaaa!"

Nyårsafton nästan som på 20-talet

En del kanske tycker att nyår är en tid då man summerar året som gått och blickar framåt. Det tycker inte vi. Så vi satsade på 1920-talsmiddag i år. Fast det glömde Peter bort lagom tills han skulle klä sig, då han plötsligt bytte årtionde till 70-talet.

Våra snittar serverades i alla fall på en silverbricka i 20-talsstil, men den kom visst inte med på bild.

En 20-talsklädd Hanna var där förstås.

Och Ulf.

Osvald fick lägga sig innan maten, men Ofelia var med till tio i alla fall.

Vi dukade med våra finaste kristallglas i olika färger. Till dem blev det flott med vita tallrikar, vita servetter och vita blommor. Duken som jag älskar är en klassisk holländsk linneduk som vi har fått av Sofia.

Fint med olika vita blommor i låga vaser. Osvald och Ofelia hjälpte till med arrangemanget. Deras blommor blev extremt korta. Men det gör inget, det är bara snyggt med olika längder.

 En del av blommorna som Osvald ryckt kronblad av hamnade i servettringar gjorde av spets.

Vi åt hummersoppa till förrätt. Och sedan åt vi... eh... en fisk som vi dagen efter upptäckte var rödlistad. Förlåt hälleflundran! Vi ska inte göra om det, vi lovar! Men hjälp vad gott det var, kanske årets godaste. Det tyckte alla utom Ulf som tydligen hade ätit något ungefär lika gott i november.

Till efterrätt gjorde jag även årets godaste äppelkaka med mandelkräm och vaniljäppelkompott i.

 

Vid det laget hade Ofelia somnat för länge sedan och det var dags att öppna champagnen och titta på fyrverkerierna. Kanske att det här är sista nyårsaftonen som vi bor så här ovanför staden med hela himlen utanför fönstret. 2013... det måste nog bli året då vi flyttar till något större.

Gott nytt år till er alla. Jag håller tummarna för att det händer en massa bra grejer i år.

Pyjamasbarn, första mötet med tomten och lite calvadostryffel på det

Den moderna tekniken är så opålitlig. Precis när vi kom fram till Uppsala på juldagen dog kamerans batteri och vi hade naturligtvis glömt laddaren hemma. Men det blev i alla fall några bilder på nyvakna barn i flanellpyjamas, första mötet med tomten, en julig slips, familjemiddag, julklappslek, calvadostryffel, julkaka, bubbel och släktingar som kramas.

Jamen nu tar vi jullov!

 I går eftermiddags stängde jag äntligen igen datorn och tog jullov. Men egentligen tjuvstartade vi julfixet för en vecka sedan. Då bakade jag stora pepparkakshjärtan åt barnen att hänga i fönstret. Vi har inga stora pepparkaksformar, så jag ritade ett eget hjärta.

Däremot hittade jag en fin pepparkaksform i påsen med saker jag ärvt av mormor och morfar. Den fick mig att tänka på gammeldags juletiketter, så innan de åkte in i ugnen gjorde jag ett litet hål i dem med ett sugrör.

Och sedan åkte de upp i granen.

Jag har aldrig i hela mitt liv tjuvklätt en gran så här tidigt. Men det fina med att inte ha några bestämda jultraditioner är att man kan göra lite som man vill. Det här är ju den första julen vi har gran sedan vi fick barn.

Plus att vi har jobbat som galningar de här sista höstveckorna och då måste man smyga in lite julfix för att stå ut (och för att hinna med det över huvud taget...).

Peter var orolig att vi skulle behöva köpa en helt ny uppsättning med julgranspynt. Vad han inte visste var att jag hade en hel låda på vinden. För om jag bara ska välja ett julpynt förutom hyacinten och amaryllisen så blir det julgranen alla gånger.

Ja okej då, jag är svag för apelsiner med nejlikor i också. (Ofelia tyckte för övrigt att skalet var lite för hårt, så hon pyntade en skalad klyfta med sina nejlikor). Dessutom gillar jag ju att slå in julklappar. Vi ska nog lacka en del i morgon kväll.

  Eftersom vi firar jul med släkten och har delat upp förberedelserna mellan oss, behöver vi inte stressa med att lägga in sill och sånt. Däremot har vi lite godis att göra.

Jag och Ofelia gjorde choklad- och marsipanbollar i dag. Och nu i kväll ska jag och P göra konjakstryffel och fylla en sisådär hundra pastellformar med knäck innan vi kollar på sista avsnittet av Downton Abbey. Fint med jul ändå.

speakeasy på nätet

Nu är speakeasyreportaget upplagt på nätet också. Här hittar ni det.

Snart, väldigt snart går vi på jullov här och då ska jag blogga om annat än jobb. Jag lovar!

Nu kan ni läsa mitt bar-reportage i DN Resor

I dagens DN kan ni läsa mitt och Lindas reportage om speakeasybarer i New York. Med Patrick på ingångssidan och allt.

En speakeasy är en hemlig bar, inspirerad av förbudstidens svartklubbar.

 Jag hoppas att de lägger upp det på nätet snart för trots att reportaget fick fyra sidor blev bilderna så små så små.

 Jag skulle bli så glad så glad om ni gillar det.

Det var i alla fall väldigt roligt att göra.

Om ni är nyfikna på fler jobb från New York kan ni kika på min intervju med Sandra Beijer i Platsjournalen. De andra två har inte hunnit publiceras än, men de kommer snart.

Great minds think alike

Jag: Jag har en idé om hur vi kan få Osvald att sluta dra oss i håret hela nätterna (ett problem som varat i drygt ett år nu).

Peter: Hur då?

Jag: Vi sover i mössa varje natt i en vecka, så att han inte kommer åt håret. Efter en vecka borde han vara avvänjd.

Peter: Men vad ska vi ha ha för mössor, det lär ju bli rätt varmt?

Jag: Jag har en idé om det också.

Peter: Strumpbyxor?