Så gick det

Jodå, det gick bättre än vi befarade. Osvald ville ju inte riktigt komma till ro i fredags kväll, men så fort Peter hade gått och lagt sig sov Osvald som en prins på hans arm resten av natten. Han vaknade några gånger, men somnade om efter lite sång.

Jag sov desto sämre. Mjölkproduktionen är ju inställd på ett konstant nattammande, så jag hade det allt annat än bekvämt där jag sov i Ofelias lite för korta barnsäng i arbetsrummet.

Andra natten gick ungefär likadant. De enda som inte sov var jag och bröstpumpen.

Nu har jag snart ammat färdigt för den här gången. Det känns både bra och lite sorgligt. Det är ju fint att Osvald blir mer självständig, och att jag får tillbaka min kropp och kan börja gå upp i vikt igen. Samtidigt är det ganska mysigt att amma.

Förra helgen hade vi några vänner på middag och då pratade vi om att det utsöndras ett hormon när man ammar, som man kan bli beroende av. Elin berättade att hon hade blivit helt deppig när hon slutade, för att det var så svårt att tända av. Men det är samma hormon som utsöndras även av annan beröring, så man kan ju för all del se till att kramas lite extra i övergångsfasen.

I värsta fall kan man tydligen ta till ett tyngre täcke, det ska visst ha samma effekt.

Operation sluta nattamma

För några timmar sedan inleddes operation sluta nattamma. Osvald lade sig vid sju, efter att ha vägrat vällingen som vanligt, och har redan vaknat sju gånger sedan dess. Peter är där inne i detta nu och går fram och tillbaka med en skrikande Osvald i famnen

Om han bara tog välling, då skulle det vara lättare. Det känns liksom så fruktansvärt hårt att tänka att han är hungrig.

Planen är att jag ska sova i arbetsrummet, men jag tror inte att någon av oss kommer att få så mycket sömn om det fortsätter så här. Det känns inte bra detta. Inte bra alls.

Det är inte nödvändigt men bra om barnets glass matchar mammans klänning

Sovmorgon?

Alltså det här med att barn sover som bäst när de sover borta... I lördags sov Ofelia över hos sin farmor. Gå och lägg dig i tid, varnade vi, eftersom Ofelia vaknar tidigt.

"Tidigt? Vi vaknade nu", svarade Lillemor i SMS klockan kvart i tio morgonen efter.

Själva hade vi varit uppe sedan 5.50 med Osvald.

Osvald nio månader

I måndags blev Osvald nio månader. I Trotsboken står det att bebisar blir som passionerat förälskade i sina mammor och pappor i just den här åldern. I vårt fall är det helt ömsesidigt. Han har ju alltid varit bedårande, men just nu är han gulligare än någonsin! Och så stor plötsligt. Leker för sig själv i lekparken, med skor och allt.

Han går själv längs soffan och har börjat stå och balansera utan stöd korta stunder.

Han leker bra själv, men det är ju roligast när vi är med. Framför allt gillar han att ge oss leksaker för att sedan få tillbaka dem. Varsågod säger vi, "ta" svarar han. Och så skrattar han så han kiknar när jag håller ansiktet i profil och låtsas äta upp leksaker för att sedan "kasta upp" dem igen. Det är nog mitt mest lyckade skämt någonsin, för Ofelia tyckte också att det var hysteriskt kul i hans ålder.

Och mer? Jo, han har börjat äta lite större portioner till lunch och middag. Men den största näringen får han fortfarande nattetid från mig. Och nu har jag inte en gnutta fett kvar på kroppen, så i helgen som kommer ska vi köra avamning. Ofelia ska vara hos sin mormor så att Peter kan fokusera på Osvald om nätterna. Mer om det närmare helgen.

Elva frågor

Åh vad fint det var att läsa era kommentarer på förra inlägget. Nu känner jag mig mycket mer inspirerad att fortsätta blogga.

De senaste veckorna har det cirkulerat en utmaning inom bloggvärlden som går under namnet elva frågor. Den går till så att man får elva frågor att svara på, och sedan måste man skicka elva frågor vidare till elva andra personer. Jag fick mina frågor av Johanna, och här är mina svar:

1. Om du vore en bil, vilket märke/modell och varför?
Jag är en person som brukar svara något i stil med "en röd" på frågan vad det är för bil jag har framför mig. Bilmärken är inte min melodi, och även om jag förstås kan några stycken (och faktiskt är bilägare själv), så har jag väldigt svårt för att identifiera mig med ett särskilt märke. Så jag måste nog passa på den här frågan.

2. Vilken radiokanal är din favorit?
P1.

3. Hur många par skor äger du?
Inte särskilt många. Trots att jag har jobbat extra i skoaffär för många år sedan så är jag ingen skoperson. Eller kanske just därför. Men jag har älskat och levt i de här skorna hela vintern.

4. Vilken sajt är den första du surfar in på när du går in på internet?
Någon blogg kanske. Eller DN eller Facebook.

5. Prenumererar du på någon morgontidning?
Ja Dagens Nyheter.

6. Har du röstat i alla val du varit röstberättigad i?
Självklart.

7. Är gardiner egentligen nödvändigt?
Inte alls. Det är minst lika fint med slingrande växter, vimplar eller ljusslingor runt fönstren.

8. Är du bra på att passa tider?
Jag var det en gång i tiden. Jag tycker egentligen att det är fruktansvärt oartigt att komma för sent. Men med små barn är det svårt att planera. Kanske att jag har blivit lite mer tidsoptimist också. I jobbet håller jag alltid stenhårt på deadlines, fast just den här veckan var jag tvungen att skjuta upp en. Det kändes skitjobbigt.

9. Vad känner du för Facebook?
Jag tycker om Facebook, framför allt för att det är så lätt att hålla kontakt med folk där. Men jag är inte inne särskilt ofta nu för tiden.

10. Vilken är din favoritsport på teve?
Fotboll. Men mest för att jag och Peter har en "fotbollssällskap mot massage-deal". Dvs, jag sitter på golvet framför datorn (vi har ju ingen teve) och sällskapar medan Peter ger mina spända axlar en omgång.

11. Vilken var den senaste boken du läste?
Joyce Carol Oates "Älskade syster" som jag bytte till mig på Annas bokbytarlunch.

I utmaningen ingår alltså att hitta på elva nya frågor. Här är mina:

1. Brukar du berätta vilket parti du röstar på?
2. Presterar du bättre eller sämre inför publik?
3. Vilket årtionde under 1900-talet tycker du var snyggast?
4. Vilken bok har du läst om flest gånger?
5. Vilken låt skäms du mest över att ha gillat?
6. Vilken är den bästa TV-serien genom tiderna?
7. Är du en morgon- eller kvällsmänniska?
8. Vad är viktigast, ekologiskt eller rättvisemärkt?
9. Hur lyder ditt senaste SMS?
10. Hur ofta skriver du listor?
11. Vad använder du för parfym?

Och just nu står det still i huvudet, så jag börjar med att skicka vidare utmaningen till sex personer, och ska försöka återkomma med fem till vid tillfälle:

LivetenligtAnna, Daniel Åberg, FamiljenJiJenin, Baralitevi, Gunnika och Maryam.

Att blogga eller inte?

... jag har varit lite dålig på att blogga den senaste veckan, eftersom jag har haft så sjukt mycket att göra på jobbet. Men också för att jag tappade lusten lite. Det är så få som kommenterar på inläggen att det började kännas som att jag skrev rakt ut i tomma intet. Och då kändes det inte riktigt motiverat att lägga ner så mycket tid.

Men nu har jag förstått att mina läsare helt enkelt inte är den kommenterande sorten. För plötsligt var det väldigt många som hörde av sig på andra sätt och frågade varför det var så tyst här. Och jag ska egentligen inte klaga, för jag är rätt dålig på att kommentera på andras bloggar jag med. Men, ni ska veta att jag blir väldigt glad när ni skriver något, så gör gärna det någon gång ibland. Då kanske jag fortsätter att blogga ett tag till.

Nu ska jag återgå till jobbet. I morgon är jag tillbaka igen, och då ska jag svara på en bloggutmaning från Johanna.

Gräsänka för en helg

I går eftermiddag åkte Peter till Lidköping för att fira sin mormor som fyller 95 år och lämnade mig ensam med de här sötnötterna över helgen. Det kan (som ni ser på bilden) sluta hur galet som helst. Men det ska nog ordna sig. Särskilt som det bara blir jag och Osvald i kväll, eftersom Ofelia ska sova över hos sin mormor.

Roligaste leken

När Ofelia fyllde år fick hon de här fina burkarna av Johanna. De är perfekta att bygga torn med.

 Men det finns en som uppskattar dem mer än Ofelia.

 Så fort Osvald upptäcker att vi har byggt ett torn sätter han fart.

 Och välter det. Lite läskigt är det precis när det faller...

Men mest roligt.

Olika sätt att bära en snusnäsduk

 

För fem år sedan sa jag upp mig från DN och åkte till Kuba. Där hängde jag med en irländsk tjej som gav mig den här sjalen, eller snusnäsduken som den kanske borde kallas. Det är väl inget särskilt med den egentligen, men den är ändå flitigt använd här hemma. Och det finns så många sätt att bära den:

 Som sjalett knuten i nacken.

Hoprullad med knuten uppe på huvudet.

 På påskkärringars vis med knut under hakan.

 Eller på cowboys vis, knuten runt halsen.