Glasögonormen: Ett porträtt.

Glasögon är bra saker. Till exempel kan man använda dem om man vill ta ett annorlunda porträtt.

Funkar även i färg som ni ser.

Lycka är två nya hjul

Jag vill inte ens tänka på detta bakslag till snöslask utanför fönstret. I stället tänkte jag visa er något fint som hände i går.

Ofelia fick en ny cykel. Det var nästan det enda hon önskade sig i födelesedagspresent när hon fyllde fyra, så hennes morfar,  farmor och farfar och gammelmormor gav varsitt bidrag. Det räckte precis till en sprillans ny liten Crescent. I går åkte vi till cykelaffären och valde ut den bästa.

Ofelia var så himla lycklig och ville direkt ut och öva.

Cykla utan stöd kan hon ju redan.

Men det är inte helt lätt att stanna när man inte når ner till marken från sadeln.

Hur som helst är den himla fin. Med pakethållare, cykelkorg och ringklocka.

För att inte tala om färgerna.

Ja ni fattar ju. Våren kunde inte börja bättre. Nu ska bara snöslasket försvinna också, sedan kan vi börja cykla till dagis. För gissa vem som ärvde den gamla springcykeln...

Om att välja det modiga

För ett par år sedan flyttade den här fina vännen ut på landet med sin familj.

Härom veckan tog jag och Ofelia ledigt i några dagar och åkte dit.

 De bor förstås i det finaste huset, det med de turkosa köksväggarna som badar i solljus.

 Dessutom har de hästar.

 Den här heter Divan.

Hon tyckte himla mycket om att bli ompysslad.

Ofelia ville gärna hjälpa till. Men hästar är stora och lite läskiga när man är ovan. Ofelia blev rädd när Divan hoppade till. Efter det vågade hon inte stå för nära och inte klappa eller borsta hästen heller.

Men ibland, måste man göra det modiga. Göra det där som man är så rädd för. Även om hjärtat slår fort fort.

För att man ska upptäcka att det inte är så farligt ändå.

Hästar är ju ganska snälla när man tänker efter.

Och när man får vara med och hjälpa till och känna att man kan och vågar...

... då växer man lite som människa.

Sätt ett frö

En vän önskade sig tips på pyssel för små barn, så här kommer ett inlägg om en liten björnkruka som vilken pysselsugen unge som helst skulle gilla. Idén fick jag och Ofelia från Pysselbolaget som lägger upp nya pysseltips på sin blogg varje vecka.

Krukan är gjord av en mjölkkartong som vi klippte bort toppen på. Två små öron fick vara kvar. Vill man göra en katt eller en gris i stället är det bara att klippa till öron med en spetsigare form (Osvald har dock sagt att nästa kruka får bli en tiger). Sedan målade Ofelia krukan runt om med ett tjockt lager akrylfärg och när den torkat ritade hon dit ett björnansikte. Hon använde sin nalle som förebild.

Sedan fyllde hon krukan med jord och sådde små frön. Man kan så vad som helst förstås, men vi valde ruccola eftersom den börjar växa inom ett par dagar. För varje dag som går ser man hur den har vuxit lite till.

Det är sådant man uppskattar när man är liten och en vecka kan kännas som en evighet.

Vårens första dag. Och jag vill va med.

Snödroppar, tunna vårjackor, små händer i fingervantar och kinder som värms i solen. Jag börjar den här veckan med att vabba. Men vad gör väl det, nu när våren är här?