måndag 19 augusti 2013

Körsbär, mandel, fikon (och historien om hur lätt tre kan bli sex).

Vi gillar ju temafester här hemma. Eftersom jag köpte den här fantastiska boken av Linda Lomelino i början av sommaren och kom på hur gott det är att göra egen glass, bestämde vi oss för att ha glasstema när Osvald fyllde två. Att vi inte har någon glassmaskin och jordens minsta frys spelade ingen roll. Det gäller bara att vispa i glassen då och då under infrysningen och att ta en vecka då man äter upp alla gamla fiskfiléer, sojakorvar och qournfärspåsar som ligger i frysen och tar plats. Det är inga problem. Det svåra är att välja smak på glassen.
 Vi tänkte att tre smaker vore rimligt. Något säkert kort åt barnen, som vanilj.
 Och den med fikon, honung och madeira åt oss vuxna.
 Och så en mittemellan, en som funkar både för barn och vuxna. Som choklad. "Fint, då har vi tre", sa Peter.
Fast sedan kändes det som att vi borde ha något bärigt också. Som hallon! Och receptet för jordgubbsglassen var ju så enkelt, så vi tänkte att om vi bara byter ut jordgubbarna mot hallon så borde det inte vara mer komplicerat med fyra smaker i stället för tre.
Det var bara det att sedan när vi skulle handla ingredienserna kände jag plötsligt att ska man nu göra egen glass så vill man ju ha lite spännande kombinationer. Som körsbärsglassen...
Den lät ju så himla god eftersom man blandade körsbär med rostad mandel och vit choklad. Och fem glassar... när man tänker efter är det inte så mycket mer jobb än att göra fyra. Särskilt som min syster hade erbjudit sig att passa barnen någon timme medan vi gjorde glassarna.
Och när vi nu ändå var i barskåpet och grävde efter körsbärslikören hittade vi en flaska mörk rom. Så himla bra, för romrussin är ändå en av de godaste glassarna och russin har man ju alltid hemma. Och dessutom är sex glassar noga räknat inte så fasligt mycket mer än fem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar