I går gifte sig våra vänner Elin och Gunnar i Uppsala. Det var fantastiskt förstås. Elin sjöng och spelade gitarr och Gunnar läste en nyskriven kärleksdikt. Och så drack vi skumpa och dansade som tokiga till en klezmerorkester.
Det var Osvalds första natt utan oss. Han och Ofelia sov hos sin mormor och det gick hur bra som helst förstås. Själv vaknade jag tidigt med magen full av resfeber. Varje gång jag tänker på att jag ska säga hejdå till mina älskade känns det helt ogenomförbart.
När vi kom hem i eftermiddags gick vi och köpte lösgodis som jag ska ta med till Linda och Axel i New York. Ofelia tyckte att det var väldigt spännande. Hon tittar alltid längtansfullt mot de där färgglada hyllorna i affären. Jag äter inte lösgodis själv och har sagt att Ofelia får vänta med godis tills hon har fyllt tre åtminstone. Men hon har redan förstått att det är något väldigt speciellt.
Linda hade beställt lite surt och lite salt, men det blev mest surt pga dåligt salt utbud. Ofelia trodde att de nog skulle uppskatta några skumgodisar i form av tänder också. Sedan började Osvald smaka punschpraliner, och då var det dags för oss att gå hem.
Nu ska jag packa resväskan och pussa Ofelia godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar