torsdag 27 september 2012

Hej då New York

Det blev visst inte så mycket bloggat från New York. När man bara är där en vecka, har man inte tid att sitta framför datorn. Men här kommer en ordentlig uppdatering.
 På onsdagen gjorde jag ett jobb i Harlem och stannade i Central Park på vägen hem. Så fint att strosa lite där och titta på folk. Fast mest skickade jag kärlekskranka sms till en jag tycker om. Det var nämligen ungefär här som min hemlängtan slog till rejält.
 Sedan gick jag på Metropolitan Museum och betalade alldeles för dyrt inträde. Igen. OBS! Om du ska dit, öva innan på att säga ”FEM DOLLAR”. Avgiften är frivillig, men när de säger att de rekommenderar att man skänker 25 dollar är det väldigt svårt att föreslå något lägre. Har man övat och är förberedd är det nog lättare. Hur som helst är utställningarna bra, så jag fick ändå valuta för pengarna. På kvällen fortsatte vi att testa en särskild sorts barer. Jag kan tyvärr inte avslöja så mycket om det än, men ni får snart läsa mer om det i en dagstidning nära er.
På torsdagen hörde Patrick av sig och frågade om jag ville se Manhattan från en motorcykel. Klart jag ville! Patrick är inte bara min favoritamerikan, han är även manager på en av stans bästa japanska restauranger. Vi var där på kvällen och åt den godaste asiatiska maten jag någonsin ätit. Efter det fortsatte vi ut i New Yorknatten och bartesterna.  Sedan blev det fredag och vi gjorde ett litteraturreportage men då tog jag visst inga bilder.
 Sedan blev det lördag och loppisjobb igen. Jag hittade så mycket fint, gamla smycken och ramar till exempel.
 Och letade efter leksaker åt barnen. Tyvärr hittade jag inga bra.
 Men väl en gammal väldigt fin plånbok med asken kvar för 5 dollar.
 Och lite bokstavskonst i present till Peter.
 Det är gamla tryckbokstäver. Det är därför bokstäverna är bakochfram.
Sedan blev det söndag och vi tog tåget ut till underbara Williamsburg.
Här skulle jag ha velat bo om jag och Peter hade kommit på att vi skulle bo ett tag i New York innan vi fick barn. Tyvärr gjorde vi inte det.
 Söndagar är loppisdagar i Williamsburg. Äntligen hittade jag fina leksaker till barnen. Som de här klossarna åt Osvald.
 Och en 20-talsinspirerad outfit åt mig med hårfjädrar och allt.
Vi jobbade lite och sedan mötte vi upp några kompisar för brunch. Brunch är väldigt poppis i New York, så vi fick vänta en stund på att få ett bord. Om ni undrar vad alla tittar på så är det...
 Kats nya iPhone5.
 Sedan fick vi sitta. Linda drack iste.
 Jag visade upp Viewmastern jag köpt åt Ofelia. Alla ville prova förstås.
 Patrick tyckte att jag skulle testa hamburgaren.
Så då gjorde jag det. Är man i New York så är man.
Och fick pommes till det. Sedan blev det min sista kväll i stan och jag gjorde en sista intervju innan Patrick tog med mig upp på the Highline. Det är en två kilometer lång park uppe på den gamla tågbanan. Tyvärr blev det inga bilder där.
 Och så blev det måndag och det var dags för mig att säga hejdå till världens finaste New York och åka hem till världens finaste familj.

4 kommentarer:

  1. Vad händer?? Saknar dig mycket!!

    SvaraRadera
  2. Samma här! Har det hänt nåt? Kram

    SvaraRadera
  3. Pernilla, vart har du tagit vägen? Jag följer din fina blogg men nu var det väldigt länge sen senaste inlägget. Hoppas allt är bra!

    SvaraRadera
  4. Men åh, vad fina ni är. Livet körde ihop sig lite så jag har inte klarat av att blogga. Men jag börjar längta efter att sätta i gång igen. Så... snart! Jag lovar! Jag ska bara jobba undan ett deadlineberg först... Men kolla in här på måndag så ska vi se om det kan börja hända grejer igen. Hej så länge!

    SvaraRadera