Heja kvinnorna!

I dag är jag i Jönköping och kvinnodagspratar. Tyvärr är jag gruvligt förkyld. Jag kan inte sluta hosta och låter som en kråka. Att jag ska tappa rösten är det som stressar mig mest.

Vilket är lite ironisk med tanke på vad jag ska prata om nu på förmiddagen: nämligen att kvinnors röster inte hörs i samma utsträckning som männens i nyhetsrapporteringen.

Så snart är det jag som kraxar: "Kvinnors röster måste också höras". Krax krax. Och "den som får en röst i medierna kan påverka".

Håll tummarna för att jag klarar det. För det här är faktiskt viktiga grejer!

Heja kvinnorna och jämställdheten. I dag och alla dagar.