På najkjakt

 Smultron i all ära, men på Gotland finns något ännu godare. Najkar.

 Barnen älskar dem. Flera gånger om dagen går de på najkjakt.

De behöver inte gå långt, det finns najkar både på tomten och precis utanför. Ibland träs de på strån. Men oftast hamnar de direkt i munnen.

Det här är najkprinsen. Han är lite som najkfantasternas motsvarighet till tryffelhunden. Han skulle kunna upptäcka ett najkon på flera kilometers avstånd.

 Det känns tryggt.

Om de skulle gå vilse i skogen skulle de ändå överleva. Åtminstone under najksäsongen.