En väldigt rolig grej är att Ofelia har utökat sitt ordförråd de här senaste veckorna och att hon har börjat sätta ihop orden till meningar. Det innebär både att vi kan ha lite längre konversationer, och att det blir lite färre konflikter. För det är verkligen frustrerande att inte kunna kommunicera ordentligt. Det är förstås jättejobbigt för henne att inte kunna göra sig förstådd, och lika jobbigt för oss när vi inte förstår vad det är hon vill och hon bryter ihop för att hon inte får det hon ber om.
Nu är det ju inte så att hon kan förklara precis hur hon känner och tänker än, men ändå. Att hon kan säga att hon hellre vill se på fåret shaun än pippi, och meningar som "mamma sitta där" och "Ofelia vill inte duscha" och helt nödvändiga ord som ballong, pajas, apa, häst och banan är i alla fall en början.
En annan sak, som nästan är ännu större, är att hon har lärt sig att skriva sin första bokstav. Hon lärde sig ju O redan när hon fick sin O-tröja av Moa-Lisa och sedan dess utropar hon "Oooo" så fort hon ser bokstaven i någon text. Så härom dagen när vi satt och målade med penslar sa hon plötsligt "O" och målade en ring.
O är också vad hon kallar sin lillebror, fast då låter det mer som O:et låter i början på just Osvald.
Och alla vet ju att det är O:et i ordet som gör det:
Åh, lilla stora O! Ett geni, helt enkelt.
SvaraRadera