En hand, en rumpa, en fot och ett litet nylle

Förra måndagen började den där fotokursen som jag har tjatat så mycket om. Den första lektionen fick vi lära oss bländare och slutartider. "När ni går hem härifrån måste ni öva öva öva, ni ska inte tro att det funkar att göra läxan i sista sekund och få bra bilder", sa läraren och gav oss i uppgift att fotografera en hand, en fot, en rumpa och ett ansikte.

Jag tänkte förstås att jag skulle fotografera lite varje dag, för att få in snitsen. Men ja... Sedan blev Ofelia sjuk, Peter var vid havet och när han kom hem åkte jag till Göteborg och sedan var det mer VAB och helt plötsligt var det lördag morgon och kameran låg fortfarande kvar i väskan.

Så det var med lätt panik som jag började ställa in bländare och slutartider med mina ovana fingrar. Och HIMMEL vad svårt det är att fotografera barn. DE ÄR JU ALDRIG STILLA! Så fort jag lyckats få till inställningarna hade Osvald flyttat på sig. Och var det inte han som ställde till det så var det Ofelia som på något vis kom i vägen. Det slutade med att jag på ett mindre charmigt vis skrek VARFÖR I HELVETE KAN INGEN NÅGONSIN SAMARBETA LITE?!! och stängde in mig i sovrummet och gömde mig under täcket och räknade till tio.

Så blev det söndag och den där sista sekunden var där i alla fall, och jag var tvungen att få ihop något. Och med lite assistans av Peter (som roade barnen och höll upp Osvalds händer och fötter på fördelaktiga sätt) tog jag mina bilder. De blev inte jättebra. Men jag lärde mig mycket. Av integritetsskäl blir det inga rumpbilder här på bloggen, men lite händer, fötter och Osvalds kriminellt söta nylle kan ni förstås få se: