Det har varit lite dåligt med bloggandet de senaste dagarna för jag har inte haft en lugn stund. Peter tog på sig islandströjan och for till havet med sitt manus, och då passade dagisbacillerna på att slå till på allvar, så att Ofelia måste vara hemma med 39 graders feber.
Men det har gått väldigt bra, för hon kunde sova hos min syster första natten. I natt hade jag båda barnen själv och med en hungrig bebis på ena sidan och en febrig liten tvååring som sover oroligt blir det inte så värst mycket sömn. Men det funkar.
Då finns det sådant som är betydligt svårare. Som att säga hej då till min syster som flyttar till Malawi i morgon. Jag vet faktiskt inte hur det ska gå.
Min fina syster. Hon har hjälpt oss så mycket och har blivit så himla viktig för Ofelia.
Ofelia sover över hos Anna Karin titt som tätt, inte för att vi behöver barnvakt, utan för att de har så roligt ihop. Och jag är så otroligt glad över det. Att Ofelia har andra människor som hon är precis lika trygg med.
Ett halvår dröjer det tills vi ses igen. Och shit vad vi kommer att sakna henne. Jag fattar faktiskt inte alls hur det ska gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar