Härom kvällen plockade jag fram symaskinen och sydde vimplar till barnen.
Det är något med vimplar som gör en glad. Kanske för att de ger lite festival- och cirkuskänsla.
Först tänkte jag att jag skulle sy dem av gamla bebiskläder som barnen vuxit ur. Det skulle vara ett sätt att ta till vara på dem och minnena. Men jag kunde inte med att sätta saxen i de där söta små plaggen. Det kunde jag däremot i en gammal gravidklänning som gjort sitt. Liksom ett lakan jag hade som barn och ett 50-talsförkläde som ändå börjat gå sönder.
Resten av vimplarna gjorde jag av små tygprover.
När barnen får ett eget rum ska vimplarna hänga där. Tills vidare får de väl hänga in sig lite i köksfönstret.
Inspirerande, tack! Det vankas ju ettårskalas inom en inte alltför avlägsen framtid och inte för att jag nånsin kommer att kunna tillverka såna fina vimplar som du men lite festligt kan det förhoppningsvis bli.
SvaraRaderaP.S Berätta om Amsterdam! Kram
Du är så galet pysslig! ;) Härligt!
SvaraRadera