... som inte kan lägga sina båda barn själv. I kväll är Peter på årsmöte med Svenska Pen och nominerar nobelpriskandidater och jag har nattat båda barnen själv igen. Den här gången var det mer som jag trodde att det skulle vara, med Osvald som vaknade en massa gånger och Ofelia som inte ville bli lämnad uppe ensam. Så till slut blev det gemensam nattning i vår stora säng och det gick ju bra det med.
Barnen är dessutom sina gulligaste när jag har dem själv. Kanske för att de känner på sig att de måste anstränga sig lite, men mer troligt för att jag är helt fokuserad på dem och inte bryr mig om att ens försöka tänka på något annat.
Osvald har varit på lite dåligt humör de senaste dagarna, men i dag är han sitt vanliga jag. Ofelia fick honom att skratta högt flera gånger nu på kvällen. Vad det var som var så roligt fattade varken hon eller jag, men det lät så mysigt, så Ofelia spexade runt som sjutton för att han skulle skratta igen och igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar