Härom veckan var vi i en butik tillsammans med en annan mamma med sin barnvagn, samt en lite större flicka på kanske fem år. Flickan log och gullade och vinkade åt bebisen i den andra barnvagnen och snart började Lilla O skratta även hon. Då vände sig flickan mot Lilla O och gav henne onda ögat.
Fattar ni? Hon gav min lilla bebis onda ögat!
Plötsligt kände jag hur jag ville, kanske inte exakt nita den där ungen, men i alla fall ta henne i kragen och säga åt henne att hurru du, så där gör du inte åt mitt barn, jävla skitunge!
Men det gjorde jag så klart inte, för så får man inte göra. I stället gick jag därifrån med en klump i magen och tänkte att jag klarar inte det här. Jag kommer att dö inombords om någon så mycket som petar på Lilla O när hon börjar på dagis. Jag kommer att ligga sömnlös om nätterna om någon säger något elakt till henne i skolan. Och jag kommer att gå under första gången någon krossar hennes hjärta.
Hur sjutton grejar man det?
jorå, du kommer klara det!
SvaraRaderaför du kommer inse att även lilla O kommer växa upp till en stark individ och själv kan säga ifrån när någon dummar sig.
jag får rapporter dagligen om saker som inte går helt ok till på dagis (från stora barnet alltså) och coachar henne sedan hur hon ska gå till väga i konflikter.
U can do it och ffa: Lilla O can do it!
tack för pepp! du har rätt. det här grejar vi. men lite ont måste det ju ändå göra i hjärtat?
SvaraRadera