Mammamakeover del 1

Härom veckan satt jag och min gravida vän Hanna och diskuterade kroppens förfall under och efter en graviditet. Hon frågade om det var några positiva fysiska förändringar att se fram emot när barnet väl var ute. Jag stirrade tomt på henne och kunde inte komma på en enda.

Så här åtta och en halv månad in i moderskapet ska jag erkänna att jag inte är i min bästa form någonsin. Men, inget är så hopplöst att det inte kan fixas. Så jag har satt ihop ett åtgärdsprogram med fyra punkter över saker som behöver åtgärdas och hur det ska gå till:

1. Håret. Nu vore det taskigt att skylla min avsaknad av frisyr på Lilla O, eftersom jag såg ganska precis likadan ut innan hon kom, men tack vare hennes ovana att dra mig i håret måste jag ha håret uppsatt. Åtminstone om jag ska ha långt hår. Dessutom tappade jag vid något tillfälle ganska mycket hår precis vid en virvel. Det håret är på utväxt nu och ser väldigt mystiskt ut. Till det kommer att jag aldrig kan bestämma mig för vad jag ska ha för frisyr.
Åtgärd: Gå till frisören, be om råd och skaffa en frisyr som funkar.

2. Ryggen. När min barnvagnsdragarkollega Ella fick problem med ryggen gick hon till en naprapat som sa att "visst, era barnvagnspromenader skulle vara utmärkt motion, om det inte vore för barnvagnen. Att ha händerna i låst läge på handtaget sliter värre på axlarna än om ni satt vid datorn". Typ. Lägg till det ett ständigt kånkande på en tio kilos bebis på ena höften, så förstår ni hur ont jag har i ryggen.
Åtgärd: Boka tid hos naprapaten.

3. Tänderna. Nu vet jag förstås inte om det är något fel på mina tänder, för jag har inte varit hos tandläkaren på många år. Jag har faktiskt aldrig haft hål i tänderna, men det sägs ju att munhälsan påverkas under graviditeten, och ärligt talat har jag aldrig fikat så mycket i mitt liv som under de här månaderna som förälder, så det vore kanske bra med en kontroll.
Åtgärd: Gå till tandläkaren.

4. Garderoben. Under graviditeten köpte jag nästan inga nya kläder alls, eftersom jag bara skulle vara rund om magen i några månader. Det enda jag köpte var speciella mammastrumpbyxor, i övrigt bar jag klänningar utan midja. Det gick hur bra som helst, även om det blev lite enformigt mot slutet. När Lilla O kom uppstod nästa problem: Det måste gå att amma i kläderna. Vilket uteslöt klänning eftersom man då var tvungen att dra upp den till armhålorna (Ella försökte förvisso övertala mig att köpa en klänning en gång med orden, "Du kanske kan amma ut genom ärmen"). Hur som helst: Nu när Lilla O är åtta och en halv månad har jag i stort sett slutat amma. Det innebär att jag kan ha på mig precis vad jag vill. Men också att jag knappt har förnyat min garderob på 18 månader.
Åtgärd: Se över den garderob jag hade innan graviditeten och sedan ut och konsumera.

Så. Nu är det bara att sätta i gång.