Framme

Det var en lång resa hit. Men efter två flygningar och ett litet förhör av säkerhetstjänsten på flygplatsen i Tel aviv kom jag in i landet. Snart susade jag genom landskapet, förbi tallskogen och upp i de böljande ökenbergen. Där var olivlundarna igen, det rödgrå dammet, solen och värmen. Kameran hamnade i all hast i bagageluckan, så några bilder blev det inte. Och nu är jag för trött för att gå ut och ta några spännande. Jag gick ju faktiskt upp tjugo över fyra i morse, så i kväll stannar jag inne på hotellet och förbereder mig inför intervjuerna i morgon. Ni får hålla till godo med en liten dokumentation av min enkla tillvaro precis just nu:

 Här på sängen sitter jag och jobbar. Videochattade för en stund sedan med Peter och Lilla O. Hon vinkade till mig och så klappade vi händer ihop. Men mest såg hon lite oroad ut, som om hon inte riktigt förstod vad jag gjorde där inne i datorn. Jag vet inte om det är bättre för hennes skull att låta bli att påminna henne om att jag inte är där?

 Två telefoner har jag, men just nu kan jag inte kommunicera med någon av dem, eftersom jag har slut på pengar på mitt israeliska kontantkort. Ni som väntar på livstecken får helt enkelt hålla till godo med bloggen till i morgon då de fredagsstängda butikerna har öppnat igen.

 På nattduksbordet ligger Berlinfotoremsan på The Sweets bredvid fjärrkontrollen till ac:n.

Och här är jag i badrumsspegeln, trött efter en lång dags resande.